måndag, januari 30, 2012

Öron som krånglar

Mår i dag? Status på måendet= 2 på en skala 1-5
1 är helt värkfri och glad.
2 ledvärk och glad
3 ledvärk och ledsen
4 värk överallt men glad
5 värk överallt men ledsen
väderleken är =kallt som tusan och jag vet inte exakt grad, men har bara lite ont i händerna vilket nog beror på att jag skrivit för mycket för deras bästa och mindre på vädret denna gången.


Har dock ont i vänstra örat som är mitt enda hörande öra( utav två;)  Trots att dagen såg ljus ut vad det gäller att orka med bostöd i dag så orkade jag ingen längre stund, eftersom att så fort jag går upp och rör på mig, så känner jag mig skitsjuk och som om jag har feber och så gör örat ont.


I morgon blir det nog en tur till husläkerskan för koll av trummhinnan. Den är lite misshandlad sen tidigare öroninflammationer och insättningar av rör i trumhinnans mitt så kanske jag ska ha lite pencillin ändå?!


Som barn åt jag sulfa. Fy yäck vad det smakade illa alltså:-/


Nu måste jag vila. Har varit vaken sedan kl 4 i morse och än tar inte kvällsdosen med värkmedicin. Kan i bland ta ett par timmar och ännu längre innan de verkar. Trist men så är det.


Over and out and see ya soon again!!!




söndag, januari 22, 2012

Äntligen släppte värken

Mår i dag? Status på måendet= 1   på en skala 1-5
1 är helt värkfri och glad.
2 ledvärk och glad
3 ledvärk och ledsen
4 värk överallt men glad
5 värk överallt men ledsen
väderleken är =  säkert strax under nollan. Det snöar i alla fall lite grand ute och i morse ganska mycket.


Har sovit som en besatt för att på det viset få en bra dag med lite tur och nu har jag tur. Värken är utplånad, men minns då att jag äter full mundering av mediciner. Vågar inte chansa på att vara utan på grund av abstinens. Vill inte slösa bort en bra dag på att må kymigt. Det skulle jag däremot ha gjort om värken var sådan som kom och gick oftare. I mitt fall är det värk i  10 dagar och sen möjligen 1 dag där jag mår bra. Ja ni ser själva att det inte skulle fungera.


Blev t.o.m städsugen så jag har föreslagit sambon att vi ska ta och leka med vår nya gröna städmaskin.:-) Jag föreslog att vi skulle testa alla tillbehören. Sambon svarade att -*Ja  men inte nu, sen!*


Ska i alla fall se till att sonen och hans inneboende tar och fyller diskmaskinen. De kommer ner rumlandes i från berget där deras hus står med plastkassar fulla med odiskad disk. Har förgäves försökt förmå dem att koka upp vatten i stora kastrullen och diska själva i huset deras, men det går inte. Vi har handdiskat och värmt vatten ända sedan jag föddes  1959 härute. Men de är moderna människor och jag har väl svårt att förstå att de tänker totalt annorlunda och vill diska i diskmaskin.:)  De har inget rinnande vatten däruppe, utan får i så fall hämta i hinkar eller ev. dra slangen mellan husen tillfälligt nu då det är så här kallt. Annars har dom kran med sommarvatten på husväggen deras. Men det är ju det som är grejen= att klara sig själv om saker och ting börjar tryta och man tvingas bo omodernt igen. Jag älskade att tvätta för hand och sköja i bunkar och hinkar utomhus och sen hänga tvätten på tork så att sol , vind och granar fick fungera som sköljmedelsdoft.
Finns ju inte underbarare tycker jag. Kreativ som jag är (ursäkta självskrytet) så uppfann jag en vattenurkramar-mekamoj. Nämligen stolsben av stål och ryggstöd av stål på en stol där jag t.ex virade jeansen om och lät liksom stolen ta över handkraften. Har som bekant väldigt dåliga händer, men att vira brallan några varv var ju inte svårt och sen luta sig baklänges i stället för att handvrida. Urbra och sockor tvättades på tvättbräde av gammalt slag och hängdes sen för att dropptorka och sen fick så klart sambon ta i och bära tvätten. Men bunkarna med vatten välte jag med foten ner för ett berg, alltså tippade ut vattnet som fick forsa nerför denna brant som vi som små brukade sitta och kissa ner för. Ja det var tider det!:-)


Nu får jag fördjävulen ont igen...Men vad tusan??? Ja det är väl det att det inte är riktigt kallt än så att svullnaderna finns väl kvar i kroppen då.  Ska ta vätskedrivande tablett tror jag, för jag har sett fram emot att få göra saker i dag och inte bara ligga stilla.


Over and out!

fredag, januari 20, 2012

Vill leva livet och inte bara vara levande.

Mår i dag? Status på måendet=4   på en skala 1-5
1 är helt värkfri och glad.
2 ledvärk och glad
3 ledvärk och ledsen
4 värk överallt men glad
5 värk överallt men ledsen
väderleken är = pendlar väl mellan 0 och -1 grad kan jag tänka mig?


Har mått bättre senaste veckan, på så sätt att jag känner det som att jag har en starkare kärna mitt inne i kroppen, men ändå varit helt overksam. Ogillar det läget skarpt. 
När jag har försökt att röra på mig har jag vält ut saker och tappat saker och dessutom fimpat sprattlande glödbitar på golvet när jag tjuvrökt inomhus och det känns som om mina armar är utstående propellervingar i stället för något som jag styr själv över som är närmre kroppen med små smidiga vinklingar på handen för att fatta tag i det jag vill och rikta händer och armar på ett smart sätt.


Det är alltså inte riktigt bra trots att det blivit kallare väderlek. Tycker att jag haft gränslöst mycket otur med att ha värk hela sommaren, hösten och nu snart hela vintern. VARJE DAG.


Ligger i soffan och bara överlever. Lever ju inte ett liv utan förlorar ett krig. (ny boktitel om jag en vacker dag skriver nån:)


Over and out!

måndag, januari 09, 2012

Bostöd, mosters död.

Mår i dag? Status på måendet=2   på en skala 1-5
1 är helt värkfri och glad.
2 ledvärk och glad
3 ledvärk och ledsen
4 värk överallt men glad
5 värk överallt men ledsen
väderleken är = någon minusgrad, tror jag.


När jag vaknade i dag mådde jag 100% bra. Sedan kom bostödet och jag tog hand om att para i hop strumpor och hon och Micke gick igenom tvättstugan. Detta tog 3.5 timmar och nu skiner hela tvättstugan och det är underbart skönt att kunna gå in där utan att snubbla och slå sig fördärvad på alla tvättsäckarna. 
I adhd-familjer är det vanligt att ha ca 5 ggr mer tvätt än vanliga familjer utan någon medlem med adhd. Konstigt nog så trots att jag inte byter kläder då jag ligger så mkt i soffan och har såna stora problem med adl-funktionerna, så är tvätthögarna massiva. Det är då två vuxna karlars tvätt , men när dom vek tvätten såg jag massvis med tygbitar som inte var kläder, utan små dukar, gamla gardiner o.s.v. Vet faktikst inte hur de hamnar där när vi har så svårt att städa och pynta inför jul. Minns inte att vi lagt fram dukar på minst 5 julaftnar bakåt i tiden, ändå fanns sådana där?


Allt stöket är kraftiga energitjuvar. Vi tänker konstant på allt som  behövs göras och är samtidigt är vi helt handlingsförlamade. Vi skulle verkligen njuta av att få riktig hemhjälp.
Jag tror att de flesta med adhd har föräldrar som kommer hem till dem och städar upp och plockar i ordning och de föräldrarna får aldrig bli fria, eftersom de får ju hålla på tills vi med adhd är över 50 år gamla. Dock har både jag och sambon klarat oss galant själva. Mycket p.g.a att vi jobbade ju jämt ända sendan 14-15 årsåldern. Var ej hemma och kunde inte stöka ner då.:-)
Nu kan inte min mamma komma hit av diverse anledningar och Mickes mamma är ju död och vi har helt enkelt inga extra-händer.
När jag var frisk så ägnade jag mig helhjärtat åt städning (sociala kontakterna blev en aning lidande, efter att vi fick barn) och det var alltid tipp-topp härhemma och när jag fick för svårt då jag började att bli sjuk så kunde jag åtminstone fösa runt Micke genom att själv påbörja olika städprojekt som han sedan fick slutföra. Dock kan jag inte påverka honom genom att bara prata.  Kan heller inte längre påbörja. Han hör nämligen inte ett ord av vad jag säger. Det ska ske genom att visa rent bildligt och praktiskt vad som ska göras och då får man igång honom och han är verkligen noga när han gör färdigt olika städjobb. Det är bara igångsättningen som är trög och så får man se till att inget händer som kan avleda uppmärksamhetsförmågan. Sånt hjälper bostödet till med. Hon återkallar oss till verkligheten gång på gång.:-)


Bostödet hjälper oss något enormt mycket, eftersom att hon kan verkligen sätta i gång oss på rätt sätt. Att jag sen inte kan prestera något många av dagarna på grund av yrsel, värk mm är ju en helt annan sak.
Kan ju vara med åtminstone fysiskt kanske var ca tionde gång. Och när jag bara orkar med att ligga i soffan så brukar bostödet få mig att ringa alla veckans telefonsamtal till myndigheter ,läkare o.s.v och vi brukar även planera tillsammans och det fixar jag ju i soffan och  hon sitter i fotöljen och skriver anteckningar åt mig som jag kan ha med till läkaren, eller t.ex i vilken ordning jag behöver kontakta folk, datum, tider m.m.


I dag har min mamma varit med min mosters godeman i min mosters lägenhet. Han har varit totalt överfantastiskt bra hjälp för min moster som dog nästan 87 år gammal strax efter jul.
Hon dog snabbt så hon behövde inte lida. Hon hann med att säga: "OJ! Så här sjuk har jag aldrig känt mig i hela mitt liv", så tog hon 3 andetag och dog. 
Hon var inte sjuk innan så hon skulle åkt och hälsat på mamma på 13-dagen. Jo hon hade hjärtbesvär. Samma som min mamma också har, men dom märker aldrig av detta mer än att de svimmat ett par ggr. De hamnade lustigt nog båda på sjukhus samtidigt, utan att veta om varann, förrens mamma tittade in i en sal och tyckte att hon kände igen den som låg där och mycket riktigt så låg ju hennes syster där.:-) Så ballt detta var tyckte vi då dom fick ju sällskap de dagarna som de låg på sjukhus. Mamma fick röntga ådrorna men hade bara en liten tilltäppning. Min moster hade lite mer så hon fick en pacemaker inopererad. Detta hände långt innan min moster dog. Kanske 6 månader sen eller nåt?!


Är nu så klart jätterädd att min mamma ska dö av samma anledning. Det skiljer bara 1½ år mellan dem och de har på sätt och vis följts åt genom livet, men min mamma har levt hälsosammare. Hon går alltid och har alltid gått promenader och hon har bara rökt en kort tid i sitt liv och hon äter verkligen superbra mat som hon dessutom lagar själv, varje dag, frukost, lunch, middag.
Kan bara hoppas att hon får ett något längre liv än sina systrar som båda dog vid 87 års ålder.
Mamma är nu 85 år. Vet inte vad jag ska göra den dagen jag inte har henne att prata med. Det kommer bli svårt och jag kommer sörja henne, men hon har fått ett långt friskt liv och det är jag väldigt glad för hennes skull och hoppas att det fortsätter så ända in i det sista.

fredag, januari 06, 2012

Lägesrapport

Mår i dag? Status på måendet= 1 på en skala 1-5
1 är helt värkfri och glad.
2 ledvärk och glad
3 ledvärk och ledsen
4 värk överallt men glad
5 värk överallt men ledsen
väderleken är = strax under o-sträcket tror jag och det ligger lite snö på marken. 1 cm kanske, men det är helt täckt.


Det är svårt att fylla i min lista på mående då den är ologisk här och där, och jag skriver ju oftast när jag är hårt medicinerad så att jag inte har ont beror ibland på just det faktumet. Jag är bedövad, men kan ändå känna skillnad eftersom när det är som värst och värmeväder på ingång så hjälper inte medicinerna utan jag får genombrottsvärk, eller om det nu kallas så?! Men ni förstår säkert. Värken bryter rätt kraftigt igenom barriären av dövning.


I dag har jag skitit i att jag mår bra på så vis att jag vägrat att prestera. Har fått sån starkt handikappande prestationsångest av att försöka ringa in de tider på dygnet/dagar i månaden där jag kan städa lite eller pyssla eller röra på mig att jag helt låser mig när det är dax, så därför nonchalerar jag i dag att jag mår rätt så bra. Bort med alla spänningar och fram för fritt flöde och spontanitet. Tror det kan göra så att jag gör mer saker faktiskt.


Diskuterar just nu rasim på ett forum. Är nu trött så jag ska väl sova och låta bli tv:n dessutom eftersom den innehåller bara reklam. Det har varit så i ett par dagar att jag försökt sappa runt för att hitta ett lugnt program med lagom spännande innehåll och överallt har det varit reklam. Hela tiden. Brukar ju titta på reklamfria kanalerna, men där har det bara varit skitprogram och då stängde jag av tv:n och det blev så tyst och fridfullt och jag somnade också lättare.


Minns när vi ingen tv hade här ute på den tiden då vi hade bara ett fritidshus på tomten. Vi saknade aldrig någonsin tv då. Man hörde fåglarna i stället och vindens sus och så var det också knäpp tyst mellan varven. SÅ skönt det var.


p.s har inte gjort ett enda armband på flera månader när jag mått så dåligt. Längtar efter att sitta i soffan och trä dem på rad, pärlorna.:-) d.s
Over and out för nu börjar det värka.