onsdag, december 31, 2008

GOTT NYTT ÅR

I dag mår jag= redo för rullstolen:-/
Ont i ryggen och det sticks starkt i benen då jag försöker halta mig fram här.
Måste sitta eller ligga och jag som egentligen är pigg nog att laga lite mat, kan inte göra det nu.

Ja ja.. Det kunde vart värre. Det kan det ju alltid.

ÖNSKAR ER ALLA ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!

söndag, december 28, 2008

SMÄRTFRI, nästan

Skjysst samlardille jag har. ;-)
I dag mår jag=Prima fisken. Tjollahopp.

Har nu bara lite övergående, dovt, väldigt ljum, enkel och smidig smärta kvar i högra lillfingret.

:-)

Men OJ! Vad jag gick i gång på att vara frisk , en endaste dag kanske, men ändå.

Passar på att göra allt möjligt här hemma i dag.


Det är faktiskt skrämmande hur mkt som finns inuti mig i form av längtan och ideer, som för det mesta stängs inne p.g.a att det inte går att ge utlopp för allt detta när jag inte kan röra mig och har så ont annars.


Känner iofs nu att jag behöver lugna ner mig.

Har nästan snudd på ett skov av bipolär kaliber.


Ska ringa mamma.

Lägga in en bild var det ju också ja.:-)



söndag, december 21, 2008

Ledvärk, smärta + diabetes


I dag mår jag= Jävligt bra i humöret tjollahopp!!:-)
Urdåligt i kroppen, men inte i händerna.
Ledvärk dock i några av fingrarna och givetvis i arslet och i knäna.

Men nu ska ni få höra.
Äntligen hittade jag rätt information om ledvärk och diabetes.
Skrev ju för ett tag sen om att jag behöver fråga husläkaren, men nu inser jag att jag nog inte behöver leta fakta längre.

Kolla in här vad diabetesförbundet har att säga om saken

Gud vad trist det är utan bilder i bloggen. Lägger in ett foto av nåt slag här, tror jag. Se en sån fin Orb. Det går inte att flytta bilden hit så då får den väl ligga överst och det går heller inte att kopiera och klippa ut texten för att flytta upp den och jag orkar inte gå in i kodläge för att ändra.

fredag, december 19, 2008

tävlingsinriktad

I dag mår jag= humöret är hissat och värken är parkerad i kroppen där den ska vara. Tycker DEN ja, men inte jag he he;o)

Satt och läste lite bakåt i min blogg och såg inlägget där jag efterlyser rörelsehindrade vänner.

Undrade så vart den extatiska känslan kom i från vid tanken på att man som vänner skulle kunna plantera typ 2 blommor i sin trädgård tillsammans, eller kanske göra ett halvt halsband en hobbykväll.

JOmen dra mig på en spade baklänges. SJÄLVKLART slog det mig plötsligt. Jag vill ju tävla. Man behöver ju möta samma styrka när man tävlar mot nån och helst lite mer motstånd än så.

Men numera får jag aldrig tävla.
På jobbet hann jag, som frisk med så mkt att det var nog inte nån förutom min parhäst på jobbet, en tjej, vad det gällde att hinna med mycket och sortera mest post snabbare än nån annan,bergis i hela världen. Ursäkta skrytet!;-)

Jag får högre dopamintillförsel eller skarpare lina mellan synapserna som för dopaminet in i sina receptorer när jag blir EXTATISK över något.

Med andra ord.
Jag behöver tävla och det behöver säkert flera människor som är helt förvärkta och rörelsebegränsade därför.

Man kunde ju faktiskt ha riktigt riktigt roligt om man t.ex tävlade med enkla mål i siktet som typ 1½ halv blomlök , ner i jorden.

Vi skulle få massor att prata och skoja om. :-)
Vi skulle känna gemenskap igen osv osv.

Känner mig alltid utanför när friska tanter, som mig, står och pratar om hur mkt de hunnit med att städa, sy och pyssla och lagat mat och sportat osv.
Jag står där helt tyst och kan haspla ur mig, att ja jag kom ändå in i duschen i dag och jag väntar på applåder, men det kommer inga, såvida inte min käraste Andrea aka klockantio.org är på besök eller i telefonluren. HON applåderar och hurrar för mig när jag lyckas med att duscha:-)

Gud välsigne det barnet!!
:-

Sara Br!!!
VAD roligt att se dig här!!!!
Måste ta en titt in till dig och jag håller tummarna för att du skriver dagbok nu!!!!!
:-)

Kram på er alla ickesnobbar där ute i sajbern!
NI vet vilka ni är!!
:-)

måndag, december 15, 2008

Förtryckarbloggar

I dag mår jag= Bra fysiskt sett och psykist sett ända tills nu här på natten då jag upptäcker att alla kommentarer jag givit en bloggare är borttagna, efter att först varit publicerade.

Får hoppas att ingen såg det för det är nog inte bara jag som blir ledsen av att se bortsuddat tänk. Även om det bara är är halvt ointelligenta och impulsstyrda saker jag häver ur mig.

Även vi osmarta har för fan existensberättigande, men numera duger tydligen inte IQ över 100 som jag har heller.
Bara 120IQ-eliten tycks få tycka tänka och skriva vad skittrist dom vill och sen ska dom sätta sig på oss genom att sudda ut det lilla vi skriver.
Ä fy fan vad bloggvärden är snobbig tycker jag.

Det var annat förr i tiden, då ingen jävel visste vad en blogg var, men väl vad en hemsidas dagbok hade att erbjuda.;-)

Tänk om nån höll för munnen på dig då du sagt nåt trivialt? Ja så känns det för mig nu =EXAKT.
Tänker inte ge personen i fråga nån som helst respons på beteendet för det är väl det h*n vill eller hur?
Å vad skönt det måste vara att sumpa äkta närhet mot att få behålla att folk blir rädda för en och och kanske ser det som högsta vinsten att få komma i tryck hos vissa bloggare..
FUTTIGT ÄR BARA FÖRNAMNET!

Upp till kamp mot förtrycket

fredag, december 12, 2008

Mår bättre av musik omkring mig

I dag mår jag= Jättebra mentalt. Är samtidig lättrörd och har nära till tårar när jag ser nåt sorgligt på tv t.ex.
Det handlade om en mamma som blev dödad av en puma då hon försökte skydda sina barn.
Det programmet har jag sett en gång tidigare så jag vet ju vad det handlade om, men ändå fick jag svälja hårt.

Har så klart ledvärk, men eftersom den inte är lika outhärdlig som min andra typ av värk där senor , nerver är inblandade, så kan jag t.ex , än så länge, peppar peppar ta i trä, skriva på datorn med båda händerna, fingersättningen...
*STOLT ATT JAG KAN DEN METODEN*:-)

Nu lyssnar jag på rix megapol topplista och just nu är det Gyllentiders-snubben (ro hit med namnet hans, jag är senil!?) som sjunger sin senaste och jag tycker att han är ganska fantasikt bra på att få till disko-låtar, med dunk dunk, skönsång och skönlir helt enkelt.:-)

Gör affärer hela dagarna i ända och ja det är mitt specialintresse numera.
Har haft mindre vilopauser ända sen boendestödet var här hemma hos mig.
De ger mig både själslig och kroppslig styrka, som tycks hålla i sig t.o.m så jag härdar ut trots värkperioderna.

De är änglar nedstigna direkt från himlen, till lilla mig.

Pappa har nog tröttnat på å vara pappa där upp i sin himmel, där han i snart 50 år fått vakat över sin dotter som jämt haft bekymmer sen han dog. Inte p.g.a att han inte finns, eller pga han dog. Utan som vakande hand . Han vill nog flyga vidare &
längre in i mysterierna kanske?

Musiken förbättrar helt klart mitt dopaminflöde känner jag, som varit primitivt aggressiv av hormonförändringarna p.g.a begynnande klimakteriet.
Ingen men kommer t.ex längre..~VÅGEN~ eller är det för tidigt att ropa hej, när man sluppit i hela 2 månader?
;-)

Over and out!