fredag, augusti 12, 2005

adhd-diciplinproblem?

God kväll!
Vid en närmare betraktelse av mitt beteende kan man verkligen få för sig att jag har diciplinproblem av 3:e graden.
-Har min mor och far slarvat i uppfostran mån tro`?
-Har de varit dåliga förebilder?
På den första frågan kan jag svara ja om man tycker att man ska uppfostra medvetet efter konstens alla regler.

Vi levde mest i hop i vår familj och det var inga regelrätta "lektioner"i hur man "ska" och "bör" vara och jag gjorde nog inga allvarligare fel heller i mitt uppträdande då jag var liten i samröret med andra barn och vuxna.

Minns att jag t.o.m neg och tog i hand utan att nån hade lärt mig detta verbalt sätt s a s.

-Är uppvuxen på 60-70-talet av föräldrar som var lite äldre. Mamma var 33 då hon fick mig och pappa måste varit nåt på 36 år då.

De pågick en form av s.k fri uppfostran på den tiden och mamma och pappa gjorde väl så gott de kunde och gav oss inte stryk och skällde inte i onödan och var inte jävliga på nåt sätt, men inte heller släppte de oss lösa om nätterna.

Jag hade tider att passa=luch kl 12 och middag kl 17 och hem kl 19 och lite senare fick vi vara ute på gården tills kl 21.

Ingen behövde ta i och skrika åt mig att lyda för jag uppfattade mkt lätt alla regler.
Jag sa tidigt="så får man inte göra."
Var otroligt noga med att hela tiden kolla om det ev. gick att säga så efter nåt som hänt=om det var förbjudet och inte gick för sig.

Är fortfarande rubbat inställd på att kolla upp i fall det är lagligt eller rätt eller fel rent moraliskt att göra si eller så.

-Hur det nu sen går i hop med mitt ganska tolleranta sinnelag? Vet jag inte.

Mamma och pappa var ritktigt dygdiga medborgare som var morgonpigga och gick upp kl 6 på morgnarna senast.
Jobbade helttid båda 2 , förutom under 16 år då mamma var först hemma-fru och sen dagmamma.

Pappa är en riktig knegare som jobbat i hamnar, på essingleden, gick på sjön som 14-åring. Uppväxt i roslagens gruvsamhälle.
"Ur-kommunist" som sen blev gråsosse.
Mamma jobbade som kontorist hos postverket.

De har hållt i pengar och aldrig nånsin haft ekonomiska problem större än att de inte kunde fika ute på kafe på många år, därför att varenda överbliven krona gick hit ut till lantstället/huset som pappa ritade och byggde helt själv.

Några diciplinproblem hade dom inte och verkligen inte jag själv eller min syster heller.
Det fanns ett outalat sunt bondförnuft för hur man beter sig och dessutom fanns hela tiden en värme och vänskap och kärlek närvarande mellan oss i familjen.

Ändå har jag alla diciplinära problem en människa kan ha, nu som vuxen och som sjukpensionerad, förvärkt och med ett eller flera neuropsykiatriska funktionshinder så som adhd/asperger/toruette kanske.
Får se vad utredningen på Karolinska sjukhuset visar.
Om nåt år kanske jag får komma till skott.

Summering=har ej lärt mig utåtagerande beteende från någon i hemmet och har inte blivit odiciplinerat uppfostrad.
Har inga barndomstrauman som kan ha skadat mitt psyke.
Ändå mår jag fan psykiskt och fysiskt och ändå har jag abnorma koncentratiornsproblem och trots normal begåvning klarade jag inte skolan på grund av en kraftig ojämnhet i inlärningen???

-Hur förklarar t.ex Eva Kärfve detta?
-Hur förklarar alla psykodynamiskt inriktade kritiker mot diagnoserna detta då?
Jag lovar!
De kan leta hur länge de vill i vår familj efter dysfunktionella relationer som skulle gjort mig så här pass uppmärksamhetsstörd+ deprimerad typ mano-depressiv.

De kommer aldrig hitta nåt bevis för sina teser om odiciplinerade , slappt uppfostrade, alternativt traumatiserade barn i denna familjen i alla fall.

Min syster har nog klarat sig genom att på en superhög växel tvinga sig att vara uppmärksam från klass 1 tills nu på universitet där hon strax är färdig psykolog.
Hon som haft högsta betyg rakt igenom hela sin skoltid, tror jag ändå faktiskt också har en släng av neuropsykiatriska symptom, men hon bemästrar dem genom att rent fysiskt alltid vara på högvarv.

Hon sa en gång så här:"Om jag skulle lägga mig ner nu för att vila så skulle jag aldrig nånsin resa mig upp igen".

Jag tror henne.

Har en känsla av att jag själv varit som minst dysfunktionell de ggr jag gått på högvarv och jobbade hårt fysiskt på posten och var i gasen på fester osv och aktiviteter som besök på olika tillställningar, utflykter osv dagarna i ända.

DÅ höll jag mer en konstant uppmärksamhet i schack, men så kolapsade ju kroppen min tillslut och värken bröt ner mitt sista motstånd.

Skoltiden gick jag igenom som i ett dis av trötthet.
Hade antagligen grova motorikproblem och har inte klarat gympa så som t.ex syrran gjorde som fick 5:or.
Var dessutom 60% döv nu som då.
Hur skulle jag kunnat hållt mig vaken då?

Nej det handlar inte om diciplin utan olika förutsättningar och biologi, rakt igenom och i bland krockar detta med den psykologiska och fysiska miljön och förvärrar hela prognosen.
Synd och skam att inte Gillberg och compani fick fortsätta sin långtidsstudie för hur det går för barn som växer upp och genomgår skola, arbetsliv med både adhd och dcd i bagaget.
Ni vet väl att DAMP=adhd+motoriska och perceptuella proplem.????
Det vet tydligen inte Eva Kärfve som säger att det är ett påhitt/hjärnspöke av Professor C.Gillberg och att damp bara är ett nordiskt koncept.
Hör ni?
Ordet:"Koncept!!"
Det är ju som bäddat för att låta som ett enkelspårigt eget påfund av en galen professor.
Nu finns ju massvis med forskning om adhd+dcd så om alla som undrar vill veta vad vi ska kalla damp för i fortsättningen så är det just de bokstavskombinationerna.
Lite jobbigt men det låter nog bättre än ordet:"damp".

I alla fall så finns mängder med forskning som stödjer Gillbergs forskning och som bekant gör inte en avhandling nånting utan flera avhandlingar och observationer, rapporter från hela världen är det som kan säga något om vad t.ex adhd/damp är för något.

Jag lovar!
Jag har adhd och minst aspergers syndrom och säkerligen ocd.
& jag lovar!
Damp finns oavsett vad vi kallar det för och det är inte samma sak som diciplinsvårigheter och ett otrevligt utåtagerande beteende.
Utåtagerande och trots ingår inte ens i diagnoskriterierna för adhd/damp.
Så det så!
Läs om allt detta på neuronätet.
Det är den bästa sajten tycker jag.
Kolla in deras rullgardinsmeny också.
Ses!

1 kommentarer:

Klockan augusti 13, 2005 7:46 fm , Anonymous Titti sa...

Hej lilla stumpelumpan! Här finns lika mycket intressant att läsa som vanligt, och jättefint har du fått det på din hemsida :o)! Ska börja blogga snart *lovar* Nästa vecka, när skolorna börjar är jag igång igen, men denna vecka har vi semester! Mamma är opererad och allt gick superbra. Tillstöter inga komplikationer blir hon helt frisk!*ler överlyckligt*
Har blivit tillfrågad av en journalist om jag vill dra min story om NPF i en artikel som hon vill skriva, och det lutar åt att jag gör det! Vi hörs gumman! Kramizar i massor på dig!

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida