Mår sämre

Mår i dag? Inte bra. Dock bedövad av värktabletter som tog rekordbra äntligen. Glömde ta dem i morse och kunde först inte fatta varför det gjorde så infernarliskt ont. Minnet är som sagt inte vad det skulle och risken för att jag tar för mycket medicin är överhängande. Skulle få s.k APODOS men än har inget lyft på arslet för att fixa det och nu har ju apoteken privatiserats så mina papper kom väl bort där?!:-/
Väldigt trött och lealös i hela kroppen så fort jag rör på mig. Sitter jag still och petar på pärlor på en tråd går det an men det gör asont i fingrarna. :-( Hela jag verkar svullen. Vågar inte ta vätskedrivande då jag kanske varit är uttorkad och vill inte störa salt, vätske-kaliumbalansen i onödan. Tänkte sova bort eländet men då kom en revy på tv från Arlöv, tror jag det var och dom var så jävla roliga att jag bara måste titta, även fast ögonlocken bara ramlade ner
 hela tiden. :-)Tyckte mig se en av skådespelarna från ica-reklamen och såg så suddigt , men jag tror det var han den där ljusa killen som har väldigt ljusblå ögon. Ser lite autistisk ut med den blicken, men det tror jag nog inte han är, fast man vet ju aldrig.:-)


Försöker att leva i nuet och acceptera skitsjukdomarnas symptom, men det är inte lätt. Kommer hela tiden på mig själv med att svära ve och förbannelse över att jag inget klarar av längre.
T.ex så är det brandinspektion här i morgon i våra 2 hus och hela vardagsrummet är belamrat med saker som jag släpat fram vid bra dagar och sen inte kunnat ta bort och även tappat sånt som strumpor, pennor, näsdukar, bandage m.m.m.m och då har de hamnat tokigt till och pärlor på hela golvet är det i hop med dammtussar och spilld mat. Jag spiller ju ner både mig och hemmet och HATAR  det.
Sambo och son har städat lilla huset. De har också motoriska problem och sambon har mycket värk och kramper i kroppen och han jobbar hårt heltid med kroppsarbete så han orkar inte städa hemma också ovanpå det. Det är verkligen verkligen stor kris i detta hemmet vad det gäller ordning och reda.
Vi har neuropsykiatriska funktionshinder och det varierar hur pass handikappad man är beroende på massa olika omständigheter. Just nu är omständigheterna utmattande till max:-(
Bostödet kom inte i dag heller och förra gången hade hon semester. Är så glad över den lilla hjälpen. Lilla STORA hjälpen ska jag nog säga i stället. Hon påminner oss om allt viktigt och vi planerar och hon hjälper till med genomförande och avsluta. OM jag inte var fysiskt sjuk så skulle hon och jag kunnat få väldigt mycket gjort och det snabbt. Som frisk far jag fram som en virvelvind och städar, lagar mat m.m men kan ha oerhört svårt att stoppa och göra lagom i från mig . Nu har jag ju sån *fin hjälp* av den jävla segheten och stora tröttheten i kroppen, samt domningar och annat skit. Värken lindras hyfsat av stark kombo med värkpiller som tur är. Det har jag inte fått på alla åren jag haft värk sen 1980-talet och sen eskalerande för varje år som gått på grund av att jag använt t.ex armar, händer , rygg trots värk och stelhet. Trodde i min naivitet att jag tränade när jag gjorde så och skulle vinna över smärtorna en vacker dag. Men icke! Min kropp har skrikit åt mig att vila helt och hållet och jag har inte börjat lyda den förrens för ca 7 år sen när jag började ge upp och blev gravt deprimerad. Det hjälpte på så vis och som det även hjälper i dagsläget om jag var /är helt 100% stilla. Det enda som stärkt händerna är faktiskt detta med att trä pärlor och kanske även att jag skriver lite på maskin, nej jag menar tangentbordet förstås:-) 
När jag gick på komvux hade jag ursvårt att skriva på datorn våra inlämningsuppgifter och jag har haft musarm , rejält lång tid, för att tillsist bara släppte den värken. Otroligt vad glad jag blev då, att jag kan meddela mig med omvärlden trots att jag inte längre träffar människor IRL.:-) Ja familjen min innersta träffar jag men sen kan vi nog säga att det är  noll påhälsningar här hemma och absolut så ringer ingen till mig längre.:-/ Detta för att jag är så yr i huvudet och matt och inte orkar prata med folk. Har såna problem med min ADHD att jag inte kan sluta samtal i tid. Pratar då kanske i 4 timmar och blir jättesjuk både under tiden och efteråt. Så var det aldrig nånsin förut. Jag har sen jag föddes tyckt jättemycket om att babbla i telefon och dom som babblat med mig har varit lika glada i detta som jag.
Minns på jobbet att när telefonen ringde där så skrek alla i kapp. ANKIE TELEFON!!:O)
Blev tvungen att be mina kompisar att inte ringa till jobbet för dom var så många så att jag kunde bli sittande där mitt under brinnande arbetstid alldeles för länge. Klarar inte att säga bara hejdå, utan kommer alltid på nåt mer, som bara måste sägas. Har t.o.m bett folk slänga luren i örat på mig om de tröttnar på att inte få avsluta samtal med mig;-) Kanske skulle behövas även IRL.
PÅ med taggtråd kring munnen på mig och runt benen så jag inte kan springa efter dem babblandes i 190 knyck. ;o) Nåja! Nu fungerar inte benen längre, men jag har ju permon...Over and out tjo flöjt fadderalla. OM inte domningarna nu satte P så skulle jag fortsätta babbelskriva också..hahaha..fler meters inlägg skulle det blir.;o))

"dragonveine" agatpärla stor