lördag, september 30, 2006

ling blandat om npf, diabetes, vad jag gjorde förr osv.

Mår i dag?Bra men lite hosta kvar

Motion?Nej

Humör?Bra men lite virrig/nervös efter min shoppingraid i går. Dåligt samvete kallas det kanske för;-)

Värk på en skala 1-10?5


Fick lingonvecka och är alldeles för trött
för att minnas det jag har tänkt skriva om.

Nu har vi beställt gymgrejer att ha på vinden.
Här skall det tränas även när det är vinter.
Jag kan ju inte gå utomhus då utan att ramla på grund
av min dåliga hållning, balans och kondition.
Ja då köpte vi
1st träningsmaskin som man både kan springa på och promenera.
1 st roddmaskin.
1.st träningsbänk.
hantlar, men sonen började nästan grina då han såg vikten på dem, tills far i huset
förklarade att man bara får göra fler lyft då de väger mindre och man bygger upp
styrka i stället gör synliga muskler s a s.

Har ju testat blodsockret före och efter motion och jäklars vad det blir bra värden
av att man rör på sig.
Jag har ju saknat att röra på mig de senaste 6 åren ungefär.
Har inte kunnat göra mer än ligga och sitta då yrsel, huvudvärk, trötthet, svår svår ångest, depression,. vinglighet
svaghet och dåligt minne som fan gjort mig näst intill kataton.

Sen jag fick öka Seroxat till 40mg så mår jag så bra att detta är första gången en tablett har hjälpt mot min depression och jag är numera superglad varje dag.
:-)
Förutom dagarna innan mens , men det är ändå inte alls på det djupet jag var på förut.

Har provat minst 6-7 sorters antidepp och alla kunde ta bort mina humörsvängningar men inte den djupa melankolin och inte heller den svåra , fysiskt och psykist svåra ångesten.
Det kan detta ämnet som är i Seroxat göra.

Det är så olika hur man blir på de här antideppmedlen, men just denna sorten är också starkt lugnande utan att göra en sömnig.
En fantastiskt uppfinning måste jag säga.
Tack för det!
Läkemedelsindustrin (som blir så bespottad av så många.)

Nu då ämnesomsättningen börjar funka så verkar det som att min värkmedicin/mediciner tar mkt mera jämt över dagen också.
Jag får rejäl smärtlindring på varenda dos och behöver aldrig ta nån extra längre.

Jag går stadigt ner i vikt.
I går var jag inte hungrig alls på hela dagen och det är ju inte så bra att inte äta nånting alls, men jag klarade inte av att tvinga i mig något.
Men på eftermiddagen åt ja i alla fall viktväktarnas cannelonis fylda med spenat och 2 grova mackor.
Det höjde blodsockret lite för mkt tyckte jag och jag tror det är vita såsen och ev pastan som gör detta.
Det är sånt här jag måste fråga på diabetes-skolan sen, men nu gick inte värderna över det tillåtna så SÅ högt låg jag inte.

Jag ligger klart under de värden som diabetesköterskan påstod att man inte kan ligga under.
Hon sa 7 som faste-mått och 11 under dagen.
Jag har legat på både 4. 5 .6 .10 men aldrig så högt som 11, förutom så klart då jag var hos sköterskan första morgonen då morgonsockret låg på 13.5.:-/
-Är inte det typiskt så säg?

M är nu så pass frisk att han jobbade i natt.
Men vi har mkt slemhosta fortfarande och jag tror att jag har en svullen lymfkörtel i armhålan.
Om inte så vet jag inte vad för knöl det är+?!! Hjälp!!!:-/

Att jag är för trött nu märks på att jag inte orkar ladda ur kameran på de fina bilder som vi tog på födelsedagen och på blommorna som jag ska fråga er om ni vet vad de heter.

Här märks det att jag ännu inte är frisk och mer Levaxin-höjningar väntar runt hörnet.
Om ca 2 veckor är det dax att höja dosen igen, tror jag.

Ja lite nojjig är jag då jag shoppade loss rätt så rejält i går och köpte både på joseffsons och på jula på korten och det ska jag egentligen inte alls göra, men då jag aldrig kommer ut till affärer så tänkte jag att vi måste ha varsitt rent badlakan och så några större underlakan, vilka är svindyra i affärerna men billigare på postorder.

Jag är maniskt och o-stoppbar då jag kommer in i den konstiga shoppingdimman så jag köpte även en liten skrivare-scanner-kopiator för 700 spänn därför att sonen lagt beslag på våran och den står under hans bord på golvet och jag är för svag att gå in där och böja mig för att göra det jag behöver göra med foton och utskrifter osv.

Jag har ju tänkt göra npf-kom-i-håg-listor med olka färger och bilder och för att strukturera upp vardagen+sortera sånt vi måste ha även utanför datorn s a s.
Mina anteckningar ska skrivas ut och sättas in i pärmar av sambon.

Har mängder med foton som ska skrivas ut och fixas med och artiklar som ska skrivas ut också och sparas.

Det är ändå otäkt att jag blir så som i tranc och mår så jävla bra då jag får shoppa.
Önskar jag var starkare för jag kan må LIKA bra av att gå ute i naturen och får ännu större kickar av det och det är ju dessutom GRATIS.
:-)
När jag blir starkare ska jag sälja alla onödiga prylar vi äger och sätta in pengarna på de konton jag länsat under trancen.
;-)
Har mkt att göra nu och det är sånt som jag kommer klara trots värken i händerna och armarna och ryggen, bara jag blir starkare s a s.

Jag kan härda ut att händerna "vissnar" om jag bara får ha lite kul då igengäld så att säga. Får göra nåt nyttigt som väger upp lidandet.

När jag deppade så var handvärken en för stor börda att bära så jag undvek allt för att slippa undan.
Har inte städat, diskat, tvättat, torkat golv eller bäddat på åratal bara därför.:-(

Förr, då jag inte var deprimerad, så kunde jag få ett ryck och t.ex offra händerna och hugga lite ved , för det tränade ju min onda rygg samtidigt.
Den fick jag lägga mig och vila , sova efteråt, men hade ju ändå gjort något vettigt.
-Tänk att det kan vara så olika hur man pallar med sina krämpor?!

Jag är en väldigt praktiskt lagd människa som tycker om att få upp ångan och jobba tills svetten lackar, men det har ju mina skador hindrat mig i från och då jag miste jobbet på grund av sjukpensioneringen så blev jag helt förvirrad och vilsen och apatisk.:-(
Kunde för mitt liv inte räkna ut vad jag skulle kunna slå i hjäl tiden med, tills sonen blev så pass stor att han fick kompisar.

DÅ jäklar fanns det ju mkt att göra=hålla reda på en bunt barn med npf t.ex.
:-))
Jag lagade mat och lekte att jag var dagmamma åt dem.
Sonen tog mkt tid i form av att vi behövde lyssna länge och omständigt på det han alltid har på hjärtat och vill berätta.

Att "få i hop" honom så att han gjort allt man behöver över en hel dag tog också supermycket tid.

Hans bästa tjejkompis och hennes mamma och jag höll alltid kontakt så vi visste exakt vad barnen gjorde, utan att de skulle känna sig kontrollerade.
:-)
Men om de gick härifrån dit, så ringde vi varann så man visste att de kommit fram.
Sen fick vi ägna mkt tid att förklara på ett sådant sätt att barnen med uppmärksamhetsbrist också kunde ta in vad man sa.

Man kan säga att vanlig uppfostran (jag tycker inte om ordet uppfostran, men vad kan man säga i stället? Bring up a child?) tar ungefär 10 ggr så lång tid då man har med barn som har adhd-damp-npf att göra som när man har med andra barn att göra.

Det är givande också, eftersom detta är mkt klart tänkande individer med massor av infallsvinklar, kreativitet, ideer och tankar.

Oj vad jag skriver då som inte visste vad jag skulle skriva om.
:-)
Nu är det vilotime däremot.
Ska gå in och se om karln min kommit över att hans bliv fru länsat konton på pengar.
:-)
Han var ej så glad då jag väckte honom med en kopp kaffe nyss, men blev lite lugnare då han såg att summorna inte var så hissnande höga som han först trodde, att jag handlat för.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida