nollställd och utredning

Är fortfarande nollställd och inget händer alls.
Nu är M inne på sin lediga vecka igen.
Vet inte vart den förra tog vägen och var nog inte medveten om att det fanns folk om kring mig då.
Blir så glömsk och blase och konstig då det är såna här neråtdippar.

Oroar mig nu för att det ska vara så här då jag kommer till utredningen om adhd på Karolinska.
Tänk om jag inte orkar berätta om mig själv.
Tänk om massa viktig info går dem förbi och så får jag ingen diagnos eller i värsta fall felaktig diagnos bara för att jag är passiv och apatisk:-/

När jag surfar t.ex på attentions forum och läser vad andra berättar om sig själva så är det ofta jag tänker att det där måste jag ju berätta för läkare och psykologer då jag känner igen mig i olika siutationer, känningar, osv.
Men jag har så dåligt minne och när jag försöker att framkalla alla de här sakerna som jag lagt på minnet så kommer jag inte på nånting.
Det är tomt i skallen.

Jag vet att man får mängder med frågeformulär så där jag nog tur för då kommer jag ju kunna svara på frågorna och slipper själv minnas svaren i huvudet s a s.

En kompis till mig sände hela sin nät-dagbok till överläkaren och den läkaren sa ,direkt, att han hade minst adhd , efter att läst igenom det skrivna.
Sen då han utreddes på riktigt så visade det sig att han även hade aspergers syndrom, vilket inte fallit honom själv in alls.

Jag vill inte skriva ut hela min dagbok.
Är fan för lat för att göra nåt sånt känner jag som inte ens vet hur man lägger saker på diskett. Har aldrig gjort det nämligen och inte heller på cd-skivor trots att jag behöver lägga hela hemsidan på en sådan för vi ska ju byta dator t.ex.
Sen skäms jag för mitt bluddrande bladder här som mest är deppade tankar.
Ibland vill jag helt sluta skriva och börja skriva som en anonym under nickname istället.
Vet inte varför jag känner så.
Ibland vill jag börja skriva fiktivt eftersom jag är bättre på att skriva sagor än realistiskt.

Att skriva om mig själv i 3:e person skulle t.ex vara intressant tycker jag.

"hon gick genom de trånga mörka rummen, fylld av vemod och självömkan över sitt skitiga hår och liv intill värdighetens sista utpost"
Typ så
:o))

See ya!