Sovit i nästan 2 dygn

Mår i dag? Bra men har lite ont i kroppen, även fast jag har tagit medicinerna för flera timmar sen. Brukar dröja rätt länge numera innan dom tar vilket bekymrar mig en aning utifall att jag börjat bli tollerant och snart ska behöva höjda dos för effekt. Man kan mota sånt i grind genom att stå ut med värk och i stället hoppa över doser. Jag föredrar nog den tekniken framför att öka och öka och öka dos. Visserligen måste jag då utstå illamående, svettningar, svår värk och humörsvängningar. Men det är nog ändå värt det.


Har tyvärr haft "vampyrbesök" igen (är nu flera månader sen sist igen) och därför blivit så tömd på blod att jag har sovit i snart 2 dagar och missat massa mejl och blivit försenad med inbetalningar och missat att ta medicinerna mot diabetesen. Och missat att äta. Måste be övrig familj om att väcka mig och kanske faktiskt fixa en matlåda åt mig också, eftersom att när jag är så här pass trött så fungerar inte mitt egna kommando alls. Kan skrika åt mig själv att gå upp och sen blixtsnabbt falla i djup sömn direkt efteråt. Som tur är så beror inte sovandet på "narkolepsiäckligliknande sömn", utan kroppslig trötthet bara.
Har intressanta debatter inne på VOF-forumet om en Watson och Dawkins. Vi kallar Dawkins för hissmannen. Kan inte redogöra för detta här, men ni kanske vill läsa tråden? Jag länkar till den. 
http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=19&t=15826
Det är rätt roligt hur lång tråden blir både där och ute på nätet på deras bloggar. En fråga som man nog faktiskt mår riktigt bra av att dryfta ända i från grunden för att man ska få förståelse för kvinnors känsla av utsatthet i många olika sammanhang.
Nu ska jag klura på vad mina dagliga uppgifter är som ligger kvar här. 
T.ex Dusha kanske sen om värken släpper.

http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=19&t=15826