lördag, juli 16, 2011

Flera dagar med narkolepsikänningar

Mår i dag? Nu först släppte tröttheten som alltså är allt annat än naturlig.
1 Jag kan inte hålla ögonen öppna
2 Det blir nån konstig reaktion i halsen, som snörs i hop längst bak där tungan slutar. Eller det vibrerar och smakar konstigt där. Hur jag nu ska kunna förklara?!
3. Kan inte ens prata i telefon med min egen mamma, utan vi får lägga på efter bara några sekunder
4. Har sovit i ca 3 dagar och vaknat med ryck , gått upp och somnat på toaletten och sen ätit lite snabb mat som typ flingor+mjölk med banan, endast för att kunna ta mina mediciner som skall tas tillsammans med föda. Har inte varit hungrig för över huvudtaget, eller sugen det minsta lilla på nåt att äta.
5 Tröttheten skiljer sig markant från annan sömnighet. Känns mer som när man får gasmasken med narkos över näsa och mun. Det vibrerar. Saknas gör den söta smaken av själva gasen i masken.


Har en liten teori om vad som kanske händer. När jag inte har skitit på flera dagar så samlas det ju i magen rätt så rejält. Har förlångsammad matsmältning så om jag inte ser upp kan jag få det som kallas för mag-förlamning. Kommer inte på namnet just nu...nåt med Pa...i början tror jag.
Jo! Då kanske värktabletter och sömntabletter hamnar lite för högt upp i magen och inte hinner smälta ordentligt då nästa dos trillar ner ovanpå dem? Jag blir helt enkelt medicinförgiftad.
Ska ta ett snack med husläkerskan om detta, men frågan är. Vad kan jag göra för att skynda på min långsamma matsmältning? Äta skonkost? Eller så tar jag mer av Lactulos=närpå som lavemang.;-))


Nu känner jag mig ändå sömnig. Allt detta är tråkigt eftersom jag inte haft så ont i händerna på några dagar och kunde då ha gjort nåt roligt i stället för att sova. I morse och i går vaknade jag med känslan av blåmärken över hela kroppen. Det är så den vanliga värken känns nämligen. Den jag alltid har och som jag tror kommer sig utav att jag aldrig kan vila mina muskler så att de slappnar av. 


Jag kan både självhypnos och avslappning, men det hjälper icke. Energin går ur cellerna med blixtens hastighet. Det är så jag känner att jag måste äta något även de dagar då inga andra hungersignaler når fram.
Man får också lättare mjölksyra i musklerna när man har ämnesomsättningssjukdomarna som jag har. För min del känns det som stadig mjölksyra utan uppehåll.:-(


GUUUUUD vilken tråkig blogg jag skriver, men nu är de så bara. En vacker dag kanske ett medicinskt proffs läser vad jag skrivit och ger mig råd och hjälp så att livet förbättras en aning, vad det gäller hälsan. I övrigt har jag ett fantastiskt liv tillsammans med mina oerhört älskade familjemedlemmar. Har också många minnen och äventyr bakom mig. Liver är och har definitivt varit värt att leva. 
Over and out!
Gudasänd till mig och hans /vår son!


0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida