Smärtlindring först mitt i natten

Mår i dag? Legat hela dagen med svampig betongig kropp med värk främst i armarna, men också som vanligt i hela jämra cellsystemet. Mått illa också med sura uppstötningar som jag inte får i schack av vanliga novalucid-tabletter. Så brukar jag inte ha, men jag tror att jag blev stressad när jag begrep att ännu minst 1 vecka ska jag inte kunna göra nåt på. Inte ens trä ett armband, mer än om jag kommer i håg att göra det de få timmar som kroppen är bedövad. Även om värken minskar i armarna så är ju kroppen helt tung och konstigt ändå. Inga piller rår på den känslan. Trodde glatt först att så var fallet, men icke. Aldrig får man vara glad:-( Har t.ex inte åkt med permobilen så som jag skrev att jag skulle göra när den var nyköpt. Inte på hela sommaren:-(
När jag tagit sista dosen värkmedicin så tar det ca 3 timmar innan lindringen kommer och ja då är klockan slagen mitt i natten, eller rättare sagt i mitt i gryningens begynnelse.
Hur kul på en skala är det att inte kunna styra när man ska vara upprät eller sängliggandes?
Nu spår de värmeväder i från öster.
Just såna värmebölja som kommer därifrån brukar kunna ge mig skadlig värk. Det blir som sår inuti köttet som tar lång tid att läka, även sen när det slagit om till kallt igen.
Ska, när jag orkar, om jag orkar börja föra bok på det här vädervärkfenomenet, men dom jag lever med vet att jag oftast prickar rätt. Kan säga att nu är det värmeväder på väg in och tvärsom att nu är det kyla som kommer. I säkert 8 av 10 fall stämmer det.
Ska jag sen också , förutom att anteckna temp, hålla på och hålla reda på vilket väderstreck som det gäller, i nån form av diagram,  ja då vete tusan? Jag är nog för sjuk, eftersom jag inte ens orkar skriva här på bloggen , de dagar jag mår dåligt. Hade tänkt skriva lite mer eftertänksamt och planerat, men det blir bara gnäll så jag tror jag skiter i att blogga så sur och grinig som jag är för det mesta. Egentligen ser jag allt positivt, men det går inte att ljuga om att livet är en fest när man ligger orörlig i vertikalläge, utan att ha klätt sig ,eller borsta tänderna. Life sucks och jag hymlar inte och låtsas att jag är stark. Ingen kan säga vackra saker om mig vid min begravning. Hon bara gnällde och bar icke sina ärr som medaljer. Ingen krigare den där Ankie, kommer de säga om de är ärliga.
Över och ute!

Love this guy!