fredag, september 08, 2006

Gymnasie för son

Mår i dag?Hyfsat men har huvudvärk och ont i tandköttet

Motion?Nä!

Humör?Gott

Värk på en skala 1-10?Lite bara ca 2-3


Är nöjd och glad över att skolan nu äntligen ger sonen en sportslig att få nåt att göra.

I dag beslöt de att han ska få gå på tekniska linjen här på orten och om han sen vill fortsätta där så är det ju okej, men vill han hellre in på folkhögskolan som vi hittat, så kan han hoppa på den nästa höst i såna fall.
:-)
Tror att sonen kan bli förvånad över sig själv då han är en jäkel på att snabbt se tekniska lösningar.
Kan ju faktiskt vara hans styrka.
Matte har han läst på en lite för låg nivå, men han har haft VG där på prov osv.
Jag tror att han grejer detta om han får tid på sig.
Värre är det nog med den stora klassen.
Där kan det bli problem förstås.

Vi får se vad vi kan göra åt det i sådana fall när och om det inträffar.

Det är så coolt för nu lyser månen upp hela området, med sitt lite blåa sken.
Känns sagolikt på nåt sätt.
Både sambon och jag fick huvudvärk dock.
Min går inte över så nu ska jag prova att äta,
ifall att det är det som är felet, att jag är för hungrig
och har för lågt blodsocker kanske.

Så där.
Nu är maten klar..
See ya!

1 kommentarer:

Klockan september 08, 2006 7:31 fm , Anonymous Anonym sa...

Hej, kikar in här hos dig en liten snabbis. Har just lämnat Julia på skolan och nu väntar Nisse på sin promenad. Jag hoppas allt ska gå bra för dig son. Jag känner igen det där med att han blir lite förvånad över hur lätt han har med att hitta lösningar. Min största var lika när han hade så lätt för matte. Matte går som en dans men engelskan är svår. Vi har nog alla nån begåvning på nåt område och det är ju bra om man upptäcker det i tid så man kan rikta in sig åt rätt håll. Fast jag har inte hittat min begåvning än :) om jag nu har någon :) . Kanske ska din son rikta in sig på det tekniska hållet om han tycker det är kul. Det är jobbigt med oron över barna, deras framtid. Tänk den dagen man kan luta sig tillbaka och veta att barna står på egna ben. Då kan vi njuta. kram på dig leila

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida