Tag med en kopp te, eller kaffe!Mera om vikt
Eftersom jag fick motargument från en anonym person så vill jag visa upp källan till den som skrev det som jag skrev om i går.
Anonym kommer nog tillbaka med sin källa, så jag vill visa alla min källa.
*Författare: Fabio Piccini, läkare och Jungiansk psykoterapeut, chef för "Centrum för Ätstörningar" vid "Malatesta Novello" behandlingshem i Cesena. Privat praktik i Rimini och Chiavari. Första versionen: 16 mars 2004*
Känner rätt starkt för att tro på denna läkare och litar på sajten också och då det är så sent som 16 mars 2004 så kan denne ha rätt, särkilt som jag läst samma sak det senaste året, men kommer inte i håg var nånstans.
Måste på jakt efter färskare rön.
Återkommer i frågan.
Vill understryka att jag ändå tror på att man ska lägga om kosten och motionera, eftersom vår kropp behöver starka muskler och näringsrik mat och det kan inte vara lika farligt att vara för tjock eller för smal om man gör så i stället för sitter eller ligger stilla, så som jag varit tvungen att göra senaste åren på grund av sjukdom.
Det jag inte tror på är jojo-bantning och det är ju det som på sätt och vis också nämns i artikeln , eftersom de nämner att man går upp i vikt igen efter bantning.
Jag som hade graviditetsdiabetes har stränga order om att aldrig minska i vikt snabbt igen, eller öka snabbt heller.
Jag tror på att man ska äta normalt, mera fibrer, grönsaker, och röra på sig mer så håller sig blodsocker och alla hormoner i schack kanske?
:-)
Ses!
upplagd av Min kopp te! @ 3/25/2006 04:22:00 em
7 kommentarer
7 kommentarer:
Hej Anki.
Det var inte meningen att bli anonym i mitt inlägg tidigare, utan jag står fullt och fast för mina åsikter.
Det jag tycker är att man inte kan ta saker ur sitt sammanhang för att rättfärdiga ett (för sig själv) felaktigt beteende. Det var inte meningen att hoppa på dig bara sådär, vilket jag på sätt och vis gjorde eftersom jag inte brukar skriva annars och det vill jag be om ursäkt för. Jag har en tendens att bli lite klumpig ibland när jag blir ilsk över saker. För jag blir bara så ilsk över all dynga som sprids i samhället, och på att folk går på det.
Svaret till personen som frågar i din länk, är hemskt illa skrivet och verkar mena att det är ingen ide att försöka gå ner i vikt, eftersom man är förbestämd att vara så tjock som man är, vilket är totalt Bullshit. Naturligtvis kan man som överviktig nå en normalvikt som inte belastar eller är skadlig för kroppen!
Endast ett fåtal personer kan skylla övervikt på genetiken, utan de flesta måste faktiskt se över kost och motion.
Detta med Setpoint är dessutom än så länge bara en teori, baserad på mycket lite forskning, där personer bl.a. levt på svältkost(800 kcal/dag). Då börjar kroppen automatiskt skydda sig mot den annalkande svälten och vägrar släppa ifrån sig kilon.
På vissa håll försöker man dock förklara Setpoint som kroppens idealvikt, då den är i sund balans mellan näringsintag och förbränning. Det är något man glömmer nämna i svaret.
Jag tycker bara det är sorgligt om man försöker rättfärdiga sin övervikt med en dåligt bevisad teori, framställd på en ännu sämre websida, istället för att se över vad som verkligen orsakat den. Det finns väl ingen anledning att ha dåligt samvete för sin vikt om den är sund och trivsam! Har man dåligt samvete kanske man borde se över varför.
Nä, precis som du skriver så är nog fibrer och grönsaker en bättre lösning.
Ta hand om dig!
/Sofia
Jag håller inte helt med dig och jag undrar fortfarande var du får din information i från?
Jag kan inte bli ilsk alls jag på att folk väger för mycket eller för litet & att de vi vill rättfärdiga detta med nya fakta.
Det är ju ursvårt att få gå ner i vikt och behålla vikten och jag är helt säker på att alla som väger mycket och går upp i vikt inte alltid värker i sig så pass mycket mat och godis att det ger sån övervikt.
Verkar vara nåt mer inblandat tydlingen?!
Man kan givetvis gå ner i vikt och det har jag också gjort och många många fler med mig, men man går ju alltid upp alla kilona igen + ännu mer.
Jag får i alla fall inte lov av läkarna att gå ner så där hastigt nåt mer eller att jojobanta, så när jag ska ner i vikt nu så ska jag äta som vanligt men röra mig mer och inte vräka i mig fett som jag älskar att göra.:-)
(OBS bara i form av smör på mackor och sås då)
Detta åt jag även som pinnsmal.
Så får man hoppas att jag går ner sakta sakta så att kroppens regleringssystem inget märker och sen låter mig behålla nya vikten.
Har varit smal i hela mitt liv så det kan ju faktiskt vara så att min setpoint är ungefär 50-60 kilo tänker jag mig.
Jag tycker inte att websidan där är dålig , men det är alldeles för lite ,så klart, i faktaväg.
Man får leta och lägga i hop 2 och 2 och granska kritiskt.
Är ändå nyfiken på vart dom på websidan i sin tur fått detta med setpoint i från.
Ska granska deras källor.
Ju närmare ursprungskällan man kommer ju säkrare brukar fakta och helheten bli tycker jag.
Roligt att du inte ville vara anonym så där.
:-)
& be inte om ursäkt för att du tycker som du gör.
Men i bland kan det vara bra och granska varför man blir så arg på nåt som egentligen bara är intressant att få reda på fakta kring.
Många är aggressivt irriterade på både tjocka och smala människor och en del drar sig inte för att skrika efter en på gatorna eller blänga från topp till tå och anse att här saknas karaktär.
-Vad är det om inte karaktär att gå ner 40 kilo, men sen gå upp dem igen?
Människor jag känner som rör på sig hela dagarna väger uppåt 100 kilo och har alltid vägt mycket.
Varför?
Jag tvivlar faktiskt på teorin om att man går ner eller upp i vikt, på grund av intaget och det man gör av med.
Men jag är inte tvärsäker.
Ha det fint!
Ankie
Oj då *S* har jag missat lite riv bland messen? Hm...?! Ankie, jag tror ändå lite på det om setpoint även om det så klart är fler faktorer som väger in hur ens vikt funkar!
Även Sofia har rätt, när kroppen ställs på analkande svält, så bunkrar den det lilla fett man har & när man sedan är försöker skaka av det...så händer inte massa mer!
Men, arvsmassan e nog en stor bov.. som alla i min släkt är spinkisar eller normalvikt. Finns inga som är direkt överviktiga (ja, ngr in gifta då..men räknar inte dem)så med hur min släkt ser ut, så kan jag knappast räkna med större förändringar! Sen...mina allergier gör ju att jag inte kan ta upp all näring som jag ska (gluten/laktos) så...måste ju lägga om kosten & se vad som händer innan jag sabbar tarmluddet totalt!
Anti depp mediciner påverkar vikten,vissa p-piller, lika så blodtrycks mediciner...så lite mer saker kan faktiskt ligga bakom om man sväller upp, kortison kan oxå få en att svälla upp! Så...utöver att man käkar mer/dåligt så kan de medicinska åkommorna faktiskt påverka mer än man tror!
Så...man ska leka lite detektiv när man brottas med vikten, inte bara matmässigt utan vad man käkar för mediciner.
allt socker...vitt bröd...finns massa små fettosammlare (även om det typiskt nog inte funkar omvänt på undertecknad då...shittyshitt)
:-)
Du är så vettig Red!!!
Vet om detta med svältfenomenet.
På viktväktarna tyckte dom att man då skulle käka mer en helg t.ex för då tror kroppen inte längre att den måste hålla fast vid vartenda uns som kommer in i energivärde s a s.
:-)
Häpp! Käkar alla de där medicinerna då som man kan gå upp i vikt av+ att jag slutat röka.
Kortisonet försöker jag dra ner på för man blir så rund i ansiktet och jag mår ju så mkt bättre i min astma sen vi inte röker längre .
Ja då kan jag ju dra ner på kortisonen till hälften vissa dagar, men då immunförsvaret går ner så känner jag ju av skiten och dammet så då tar jag normaldos igen.
I vår släkt är alla smala, men mina mostrar har varit runda som mig i medelåldern, för att sen bli smala igen.
Är nog rätt så lik dem, förutom då att jag har allt fett på magen och jag tror det kommer från pappas släkt.
*Rund boll med stickiga ben,* brukade en väääldigt sympatiskt psykopatboyfriend kalla mig för:-/
Observera att jag då bara vägde 47 kilo..hrmm!
Tendensen att allt lägger sig på magen och bysten fanns alltså redan då jag var smal..
Hemsk form på en kropp tycker jag.
I alla fall på min.;-/
Jag vänder mig emot Sofias påståenden om att :
citerar
*För jag blir bara så ilsk över all dynga som sprids i samhället, och på att folk går på det. *
Det är verkligen inte så i mitt fall att jag läser dynga och suger i mig okritiskt.
Jag vet mer än hon kanske tror om vikt och vad kroppen behöver.
Jag går inte på vad som helst, utan tar allt med en nypa salt tills kanske många fakta pekar åt samma håll samtidigt.
DÅ kan jag också tänka mig att det ligger så vetenskapligt till att det kan stämma nästan helt.
Det är mycket nytt om vikt och det har skrivits mycket om att det inte är fettet som är boven , utan tvärsom så behöver man äta fett också.
Jag har köpt en bok om stenåldersmat, sen jag läste om GI-metoden.
Nu är ju den metoden (glykemiskt index) också kritiserad.
Men jag tror att en del stämmer som att vi kan behöva fettet från nötter t.ex.
Men jag tror inte på att vrålkäka protein, som kött.
Tänk om man får urinsyra i blodet?
Vi ska ju inte efterlikna neanderthalarna heller:o)))
Nu börjar jag bli sömnig.
Har laddat upp massa foton i senaste albumet om husbygget.
Natti natti!
Att man går upp igen efter en viktminskning beror på att man faller tillbaka i gamla (o)vanor. Gör man en kostomläggning så måste det ju vara för livet!
Att man är överviktig beror nästan alltid på felaktig kost, men alla vräker förstås inte i sig godis och glass, utan för mycket socker i andra produkter, vitt mjöl etc , samt även mediciner som Red Angel nämnde är ju faktorer som också påverkar. Många äter också mycket mer än vad de tror. Eftersom du läst på så vet du ju detta! Men jag kan inte för allt i världen förstå hur du kan förkasta det många, många gånger vetenskapligt bevisade sammanhanget mellan kaloriintag, förbränning och kroppsvikt, till förmån för en så dåligt testad teori!
Det låter ju jättefint att du har en plan för din viktminskning, men jag förstår inte vart du får jojo-bantningen och den jättesnabba viktminskningen ifrån. Jag har aldrig nämnt det iaf.
Mina källor är allt material jag läst om kost och näringslära och det är för mycket för att ta med här.
Men lite mer konkreta länkar om Setpoint kommer här:
http://www.inch-aweigh.com/theories.html
http://www.setpoint.pl/eng/index.php
http://www.protraineronline.com/past/oct15/obesity.cfm
Riktigt arg blev jag ju förstås inte. Det blir jag väldigt sällan faktiskt. Men mer kanske irriterad över att korkade "expertråd" ges i ett ämne jag är mycket intresserad av. Och som jag skrev så blev jag lite klumpig.
Folk får vara hur feta de vill egentligen, jag är inte den som kastar glåpord efter folk för det. Däremot kommmer jag gärna med råd om någon ber om det (och ibland utan att vara ombedd). Jag tycker inte att övervikt är något att sträva efter utan skulle vilja att folk valde ett sundare ideal. Vi borde vara bättre förebilder för kommande generationer om inte annat.
"And thats all I have to say about that." Forrest Gump
Ha det gott!
/Sofia
Jag nämnde detta med jojobantningen och snabb viktnedgång i förbifarten.
Det är trist om vi ska missförstå varann så här.
Jag är också jätteintresserad av just kost och hälsa.
Överhuvudtaget gillar jag även all typ av vetenskap kring människa , natur och djur.
Du är rätt så kategorisk i dina uttalanden och jag är mindre säker på det du säger.
Förr skulle jag nickat instämmande helt och hållet, men nåt är fel då man går upp precis all sin vikt igen + flera kilo till efter en stor viktnedgång.
Det är här pudelns kärna behöver undersökas mer tycker jag.
Kanske finns det sätt att äta på och röra sig som hindrar att man går upp allt detta + lite till, som jag faktiskt tror beror på kroppsviktsreglering, typ setpoint.
Men läs nu noga Sofia.
Jag skriver att jag tror och inte att jag vet.
Vår diskusssion börjar mer och mer handla om MIN uppfattningsförmåga och det tycker jag inte om.
Jag skriver aldrig underförstått så jag vet inte om nåt jag skrivit här kan ha tolkats som så?
Du är stensäker på att det är så att ju mer man äter och ju mindre man rör på sig alstrar en konstant summa vikt som resultat.
Med undantag för några som är genetiskt disponerade för fetma?
Har jag rätt i ovan påstående?
Jag menar på ungefär samma sak, men är undrande över att man går upp så pass mycket i vikt, utan att ha börjat käka lika mkt som innan på så kort tid.
Om jag går ner i vikt och äter lika mkt igen så tycker jag det borde ta flera år att komma tillbaka till den här stora vikten igen.
Men jag påstår inget överhuvudtaget utan bara forskar och börjar tvivla på dem som är så säkra på att det är så som du t.ex anser.
Dessutom anser du dig vara bomsäker (som jag uppfattar det)och då har vi väl inte nåt mer att diskutera kanske?
Jag vet även om att man äter mer än man tror osv.
Men det är ändå skumt att viktuppgången går så pass fort som det gör.
Det tar år att lägga på sig en stor fetma så då tycker jag det borde bli så igen då man gått ner i vikt och börjar att äta igen.
Efter min första och enda viktnedgång så åt jag mer av det dåliga som vitt bröd , men jag åt även massor av grönsaker och grovt bröd, eftersom min mage kräver sådant.
Gjorde alltid enorma sallader med blandade grönsaker och hade inte i dressing mer än citron och lite olivolja+kryddor.
Jag rörde även på mkt mycket mycket mer än jag gör nu då jag är sjuk.
Det är inte rimligt att då gå upp alla kilona igen på bara någon månqad eller 2 tycker jag.
Jag tycker även att dina inlägg har stänk av moralisering över sig då du skriver att vi även bör vara förebilder för våra barn.
Jag vill inte vara en perfektionistisk förebild för min son, utan jag diskuterar hellre med honom om hur jag känner det inför att misslyckas med min viktnedgång och att man har rätt att vara människa även som för tjock eller för smal.
Allt hängre nämligen inte på viljan.
Det handlar mer om att kunna planera och det kan inte jag ännu.
//Ankie
*S* Okej...hett ämne att debattera om. Men Sofia...jag vet inte hur pass dina kunskaper är eller om du arbetar med kosthållning, eller om det kanske bara är dina egna tankar om hur kosten styr?!
Men, eftersom du ger råd om övervikt & har läst en hel del om kost enl. dig själv, vad har du för råd att ge om man har omvända problem?
Att man är supersmal trots att man äter näst intill allsidigt, men mer fett än grönsaker...lite vitamintilskott på sin höjd & ngn enstaka frukt?
Har inga som helst problem med näringsvärden eller sånt, tagit alla tester som går...så jag har inga brister där!
Hur ligger dina kunskaper till där...av ren nyfikenhet :) Vad har du för tips att erbjuda där?
Eftersom att du i princip hävdar att kosten är grunden till all övervikt, inte så mkt medicinskt eller genetiskt om jag ska såga till det lite krasst!
Så jag som äter på regelbundna tider & helst fet mat, minst 4 måltider per dag påverkas inte ett gram, hur hänger det ihop då? Sockergris är jag oxå...*S*
Jag rör inte nämvärt på mig efter en bilolycka...så ingen träning alls, utom hundpromenad!
Och Ankie, det hänger ihop med vikt att röra sig & bränna det som kroppen bunkrat upp, överskottet. Jag får tex absolut inte göra "fett förbrännande" övningar då jag tränar, tex löpband, cykelmaskiner & dyl. enligt alla läkare, dietister & tränare, då jag tränade förr i tiden!
Så trots allt har fysisk påverkan mao en hel del med fettförbränning att göra!
Men...en sak ang kortison, du ska ju absolut inte minska på medicinerna *S*...det enda är att man ser till att käka lite mindre portioner, när man behöver dosen som mest!
Har två vänner som käkar det, den ena reglerar maten då hon börjar svälla upp & ser till att ta promenader eller träna, den andra skyller på medicinen, andra hälsotillstånd/viktproblem & gör inte ett jota åt saken utan ständigt beklagar sig & har 1000 olika förklaringar (fast jag VET att hon äter extremt osunt, men hon vill ju inte erkänna det för sig själv...så där är en faktor som ändå talar sitt tydliga språk).
Så då ser man faktiskt två personers olika slutresultat i vitögat.
Men...sen tror jag att kombinationen av läkemedel visst kan påverka vikten & det säger läkare med...det finns studier som påvisar detta (men sedan är det en själv som oxå kan hållas ansvarig), även om Sofia inte håller med om det!
Men som jag nämt tidigare med mina egna probs om vikt, så handlar det om att vara ärlig mot sig själv...föra en matdagbok som överensstämmer med verkligheten & skåda vart man kan göra fel, för även den bästa bantaren döljer så saker för sig & omvärlden...så är vi människor!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida