torsdag, juli 09, 2009

diabetes gör mig orkeslös

I dag mår jag=Som om nån kört över mig med en bulldozer. Inte så fasligt med värk, men kroppen är kraftlös och huvudet jättesömnigt, trots att jag sovit i princip dygnet runt , sedan lingonveckan startade i tisdags.

Att diabetes typ 2 och de andra ämnesomsättningssjukdomarna som jag har kunde laka ur en så här, hade jag ingen aning om.

Jag trodde att diabetes typ 2/förr kallat åldersdiabetes, var enkelt att leva som vanligt med och att man kunde jobba och göra allt, bara man ändrade på kosten litet grand och gick promendader.

Gud så fel jag hade.:-/
Min egen pappa hade diabetes typ 2 han också, men han var sjukskriven i långa perioder, men det trodde jag då att det mest berodde på hans svåra astma.

Jag får energi-dagar. Kanske max 4 dagar per månad där jag är lätt i kroppen och värkfri och liksom mer kraftfylld.
Resten går åt till att sova, vila, slösurfa på datorn och titta på tv. Och oroa sig för att man inte hinner packa de auktioner som vi har sålt.

Ungefär 1 vecka, vid mens, går åt till att hålla näsan över ytan och få i sig mat via matlådor eller om M lagar mat åt oss.
Kan inte ens duscha, och byta kläder, utan mången möda, stön och tortyr och därför avstår jag tills jag riktigt stinker och har jag tur så infinner sig en bra dag i slutskedet på denna perioden.

Om nån skulle tycka att jag borde kunna jobba, så är det bara att gapflabba den personen rakt upp i ansiktet och trolla dit min lekamen i dennes ställe så skulle vi få se hur mycket jobba det blev av.

Anklagar alltid mig själv för att vara en sån som inte anstränger mig tillräckligt, då sanningen kanske är att normale svensson , om den fick samma problem med hälsan som mig, kanske vore döda vid det här laget eller på instution.
Mer troligt förstås är att dom betedde sig som jag gör nu förstås;)

När man börjar drömma om att få bli körd i rullstol, så har det gått långt.
Boendestödet försökte uppmuntra mig och sambon att gå på en Ulf Lundell-konsert i höst.
Och ja vi kom fram till att enda sättet är om jag får låna en rullstol av landstinget.

Är fortfarande helt skrämd av att jag upptäkt att jag inte kan gå längre och har fått färdtjänst. Kan gå ca 30 meter till brevlådan och nån liten stund här inne, men sen är det kört.
Är säkert höften som är utsliten redan:-/
Läkerskan säger att man inget gör åt sånt här, utan det är sjukgymnastik man kan få som eventuellt kan lindra smärtan, så som varma bad m.m.

I mitt nästa liv ska jag bli neurlog tror jag och bota både mig själv och andra.
Det ,förstås, förutsätter att jag får födas på nytt om ca 3000 år.:-)

2 kommentarer:

Klockan juli 22, 2009 4:00 fm , Anonymous SaraBr sa...

Ja, nog har det gått långt om det enda alternativet är rullstol om du ska komma ut längre vändor. Är det diabetesen som ställt till det så? Vet ju att diabetes kan förstöra fruktansvärt i kroppen. *kramar*

 
Klockan juli 26, 2009 11:52 fm , Anonymous sarabr sa...

Kopierar in det jag skrev hos mig.

Ankie: åå ett livstecken, började undra om du levde eller ej. :o

Mediciner kan ställa till med så otroligt mycket. Själv så faller jag ofta ihop mentalt OCKSÅ som en extra biverkan. Som t ex vesicaren som jag blev alldeles för torr i mun och ögon av.

kontorsfetisher. *fniss* Tja, jag kan dock förstå det. Själv vill jag helst ha fipplat med pennor innan jag går och sover. Normalt skriver jag av mig. Men det händer inte so ofta nuförtiden, MEN jag skriver ut svartvita bilder och färglägger som värsta 5åringen. Saligt att få och kunna göra det. :) Älskar ju att rita men har knappt hållit i en penna för det i många år. Tänkte då att testa börja på ett mindre barns nivå igen och bara ha kul. :)

Diabetes kan ju ge en hel del problem, inflammationer tamejtusan överallt. Därför tänkte jag lite på det men det är klart de där medicinerna ställer ju till det. Ändrat kosten också för blodsockrets skull?
Själv är jag himla nyfiken på vad som hänt med mig efter koständringen. Vad har jag för kolesterolvärden, insulinresistens etc? Får försöka ta det med vården om nån månad. Måste kolla upp sköldkörtelvärdena igen.

Romaner som kommentarer är bara trevligt. Oroa dig inte för det! Värre hade varit om allt varit i en enda klump utan avbrott. :) DET hade varit lite olidligt, men så är ju inte fallet här.

*kramar*

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida