Glad att vi hittat varandra igen.

I dag mår jag=Är deprimerad och oföretagsma därför. Värken i höger axel är emellanåt väldigt påtaglig tyvärr.

Måste säga att jag är väldigt glad över att ni hittat mig och jag får kontakt igen med er!!!
:-)
Jag är alldeles för trött ännu, för att surfa runt och hälsa på. Det ska komma så småningom, skulle jag tro.

Har nu bara en sak kvar att sälja på stället där jag huserat senaste 1½ året.
Det känns väldigt bra.
Ska bara lägga ut lite saker i taget sen och kommer då betala för extra synlig plats ca 40 kr totalt med bild och högre utropspris.

Detta för att det är vansinnigt jobbigt, nästan omöjligt för mig att packa saker som jag sålt.
Får jättekraftig ångest av att ha klister i arslet (oförmåga att påbörja göromål) nästan varje gång nån vunnit nåt hos mig.:-(

Hoppas på så sätt kunna hålla på med blogg och hemsidan igen, när jag inte behöver krångla och försöka hålla sån stenkoll på bara 1 ställe.

Kan inte dela upp mig mellan att vara social och ja jag har ingen simultanförmåga what so ever.

När sonen växte upp så höll jag järnkoll på hemmet och allt han behövde, men kunde inte samtidigt gå i väg och hälsa på för en fika.
Det är som om jag får hyperfokuserande med skygglappar.

På så vis tappade jag många, för att inte säga alla mina vänner, även om de helt försvann först då jag blev sjukare.

Det är tråkigt att få depressioner var 4:e dag, men det är faktiskt snart så att man kan ställa klockan efter dem.
Kanske har jag ändå fått bipolär sjukdom till följd utav adhd?

För er som kanske missat det, eller om jag inte skrivit om det?
Har jag utretts för ADHD och fick diagnosen *svår*svår*svår*ADHD*+*DCD*.
Hysteriskt svår DAMP , men så heter det inte nu längre.

Har i går fått kallelse till LSS-handläggning, men blev så besviken då de tydligen tror att jag bara behöver en stödperson.
Jag är så svårt fysiskt sjuk att jag nästan inte kan tvätta mig själv och behöver nån som strukturera upp (jo det skulle jag få också en sån hjälp) men som är beredd på att få göra 80% av jobbet själv.
Jag kan ju inte städa t.ex.
Men jag vet precis HUR man gör och HUR jag vill ha det och har kunnat få det fint hemma, även fast jag hade svåra adhd:n då också.

Jag kommer dö om den stödpersonen börjar UNDERVISA mig i HUR man städar på bästa sätt.
Det är ju förfan inte DÄR vi hra problem , vi som har ADHD.

Jag behöver nog mer en "kofösare" i stället.
En person som kan locka med mig när jag hittar 4 olika andra saker att hålla på med då jag städar exempelvis köksbänken.
Nu blir allt detta SÅ mkt svårarare då jag ska göra mig förstådd om att min kropp inte lyder, när jag kommer lägga av tvärt med det jag gör och gå och sätta mig, lägga mig för att sova i 10 timmar minst, som jag måste göra för att lindra en del av värken:-((

Jag är kort sagt LIVRÄDD för att behöva bli ledsen och känna mig missförstådd.
Tycker lixom att det borde vara slut på det eländet, då jag fått DIAGNOS.

Men men.:-(

Får ringa läkaren och höra om hon kan skriva intyg till regelrätt hemhjälp och nån som blir som min förlängda arm i vardagen.
Nån som kan se till att besök på fester likväl som begravningar fungerar för mig, oss.
Och som samtidigt kan städa där vi brister med det och som kan laga mat så jag inte dör av min diabetes och sonen får diabetes på grund av all skräpmat de äter då jag inte längre fixar käk så ofta.
:-(

Hela livet har gått åt till att försöka klara det man har krav på sig om att fixa.
Även de, ni utan adhd känner alla ggr av att nåt är gravt fel i samhället där man tror på enmans-hem som sköts av 1 enda person.

Och att ha adhd och försöka leva upp till detta är ungefär 10 ggr svårare, eftersom man ovanpå allt beter sig som om man är senil och går i från arbetsuppgifterna och glömmer vad man gör, p.g.a dåligt närminne.

Närminnes-senil är jag..

Nä nu orkar jag inte gnälla mer.
Händerna är hyfsade så jag ska kanske göra ett riktigt punkigt hello-kittyarmband i svart.
:-)
Har drömt om det i 3 dagar nu.
Så här ser dom färglgada kitty-armbanden som jag gör själv.