When i was young it seems that life was so wonderful, a mirecal

Supertramps låt. Minns ni den?
Babaji tror jag den heter.
Oh! In the darkness here.
There is noone to coming here.
When i see the reflektions in your eyes.
Is it time, Is it time,
Babaji oh your some to me....lall lall laaaaaaaaa tralla laaaaaaa!:-)

Vaknade kl 5 i morse först och sen kl 8.
Hade tur då jag inte sov dygnet innan.
Drömde hysteriska mardrömmar så det var nog därför jag inte ville sova mer.
I en dröm hade jag en sån här måne till skalle på grund av att jag tappat håret.
I drömmen så såg jag hela tiden baksidan av mitt eget huvud lite snett uppifrån och jag
hyperventlierade av ångest i drömmen över att det bara var täckt med glesa sköra tunna hårstrån.
Vi var på en ålandsresa som skulle vara i 3 dagar och vi klädde upp oss och jag som klätt mig jättefint tyckte att skalligheten tog bort precis all charm jag ägde och hade.
Sen fortsatte drömmen med att jag inte hittade nån plats och jag hittade inte hytten och jag visste inte var min packning höll hus osv osv..
Precis så som det är i mitt adhd-röriga liv.
-slut drömmar-

Tänk att man kan förändras så kapitalt i utseende som jag har gjort.
När jag var 26 år såg jag ut så här:



Fotot är taget på Korfu (skrev felaktigt Rhodos innan) i Grekland 1985 och det huset ni ser i bakgrunden tog jag och min reskamrat alltid en lång omväg för att få titta på varje dag på väg in mot staden.
:-)
Tänk om man ändå kunde få måla fritidshuset i de färgerna?
De är så vackra tycker jag.
Men kanske man får lov att köpa ett vitkalkat hus på Gotland en vacker dag , som man då kan måla i lätt ljusa pastellfärger?

Mår inte bra mentalt i dag och känner mig gråtfärdig och ångestfylld och jag har 0 aning om varför.
Är väl manodeppressiv kanske?

Sambo är ledig och på sjukhusbesök just nu men han kommer snart hem.
Ska bli skönt att få vara tillsammans, då när han jobbar natt så ses vi bara i nån timma då han måste sova hela dagen och kvällen.

Over and out!