onsdag, september 07, 2005

Rökfri

Första timmarna som rökfri noterar jag det här i bloggen.
Det går bra och röksuget sitter ju bara i typ 1 minut max så de andra minutrarna verkar ju gå bra så om jag tänker så så kanske det går?
Nu doftar det kaffe.
Minns då jag senaste slutade röka att både vin, mat, kaffe smakade så mkt mer.
Längtar efter att få luktsinnet åter och det brukar man ju kunna få redan samma kväll man har slutat.
:-)

Vågar dock inte prata i telefon i dag eftersom då brukar röksuget vara fruktansvärt starkt och jag vill inte ha högt blodtryck i onödan.
Väntar nån dag med att ringa mamma och Andrea.;-)

Har som vanligt inte nån lust att sluta röka, men när fasen har man det egentligen?
Det är dumt att förneka att rökningen gett en stor glädje och avkoppling och att det smakat otroligt gott att röka i bland.
I går så smakade varenda cigg gott.
Men det var faktiskt innan vi bestämde oss för att sluta.

I dag kom R hem tidigt från skolan bara för att dom inte kunde ge dem fler uppgifter för dagen.
Men dom hade fått jobba med webdesign hela förmiddan de lyckostarna:-)
Tänk om det funnits sån utbildning då på min tid.
Jag fick snällt hålla till godo med kontor-och-distrubitionslinjen..bläää!!:-(
Jag jobbade redan då på posten varenda kväll efter plugget och andra året fick vi praktisera varanann vecka och det slutade med att jag fick betald praktik på just det posten..he he..Det fick inte de andra.

Men jag höll på att kräkas på min praktikplats på socialförvaltningen.
De som jobbade där gjorde inte ett skit på hela dagarna och jag somnade och mådde så illa av att vara där så chefen och min chef på posten pratade med varann och beslöt att jag gick vara på mitt älskade postkontor och få praktik där i stället:-).

Nu ska jag fika..
Ses!

1 kommentarer:

Klockan september 08, 2005 2:04 em , Anonymous Anonym sa...

Hej gumman! Va? Läste jag rätt? Ska ni sluta röka? Wow, vad strongt gjort! Hoppas det går vägen!
Och, GRATTIS, miljoner med grattis till husbygget! Jösses vad kul! Kom ihåg att fota allt nu, så att man får följa med på vägen sas....!

Joo, här hemma är det ganska jobbigt för tillfället, men jag hoppas på bättre tider. Dagarna är ganska tunga och det tar enormt mkt energi att oroa sig. Hur sjutton skulle jag hinna/orka med att även jobba heltid? *puh*
Jag vet inte, det kanske är hösten och mörkret, men jag är mkt tröttare än normalt...
Kanske blir mig själv snart igen...
Tack för alla dina värmande ord, dina kommentarer gör mig sååå glad ska du veta!
Stor kram från din vän Saija

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida